SVL i debatt: Sluta att höja skatten på alkohol
Med högre skatter på alkohol minskar försäljningen på Systembolaget – men då ökar inköp på andra sätt. Det ökar inte statens skatteintäkter, skriver Joel Furvik och Anna-Karin Fondberg.
De senaste 15 månaderna har skatten på alkohol höjts två gånger. Skatten på öl och vin ha höjts med totalt närmare 13 procent och för sprit är siffran 2 procent. Motiven för höjningarna av alkoholskatterna är att de dels ger ökade skatteintäkter, dels stärker folkhälsa genom minskad alkoholkonsumtion.
I verkligheten finns goda skäl att tro inget av dessa mål kommer att nås men att skattehöjningarna i stället leder till att den kontrollerade försäljningen av alkohol minskar och därmed även skatteintäkterna. Svenska folkets inköp av alkohol sker nämligen inte bara på Systembolaget. Som exempel kan nämnas att var tredje flaska sprit som dricks i Sverige är köpt någon annan stans. Betydande mängder av den alkohol som konsumeras är helt enkelt inköpt utomlands.
Sprit & Vinleverantörsföreningen (SVL) och Sveriges Bryggerier är måna om att alkoholdrycker ska kunna avnjutas i sociala sammanhang, med måttfullhet. Därför står vi bakom den kontrollerade försäljning av alkohol som är grundbulten i svensk alkoholpolitik. I Sverige sker den kontrollerade försäljningen genom Systembolaget. Den kanalen borde stärkas, inte undermineras.
Minskar försäljningen på Systembolaget – i den kontrollerade kanalen – ökar den på andra ställen. Det ökar inte statens skatteintäkter. Vill regeringen på allvar värna folkhälsan borde den i stället satsa på åtgärder som ökar attraktiviteten i de kontrollerade försäljningskanalerna. Vi måste helt enkelt göra det mer attraktivt att handla alkoholen på Systembolaget snarare än att öka incitamenten för svenskar att köpa alkohol i utlandet eller från bakluckan på en bil.
Höjd alkoholskatt är inte ett trollspö. Idén om att höjd alkoholskatt är lika med ökade intäkter till staten och samtidigt minskad konsumtion måste utvärderas och omprövas. Till att börja med är målen ökade skatteintäkter och minskad konsumtion motstridiga. Ökade skatteintäkter kräver att konsumtionen inte minskar eller åtminstone förblir densamma, stärkt folkhälsa kräver å sin sida att konsumtionen minskar. Kort sagt går inte ekvationen ihop.
Alkoholskatten bör i vår mening framför allt sättas utifrån att hålla priset på alkohol som köps legalt i Sverige på en nivå som inte är allt för avvikande från de priser som gäller i våra södra grannländer. En sådan politik skulle ge ökade skatteintäkter till den svenska staten, minskade intäkter till smugglare och andra kriminella som säljer insmugglad alkohol och därtill minska de skador som uppstår i spåren av okontrollerad och illegal försäljning till bland andra ungdomar.
Det är därför välkommet att regeringen nu tillsatt en utredning som ska undersöka och utvärdera effekterna av alkoholpolitikens olika styrmedel ur ett folkhälsopolitiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten ska utvärderas. Det är välkommet eftersom det är angeläget att värna förtroendet för och attraktiviteten i modellen med ett detaljhandelsmonopol. Mot den bakgrunden menar vi att det är viktigt att Systembolagets roll och uppdrag samt dess förutsättningar sett till öppettider och e-handel samt alkoholskatten hamnar i fokus.
En ansvarsfull alkoholpolitik är en som gör Systembolaget konkurrenskraftigt i jämförelse med bordershops och e-handlare i Danmark, Tyskland och Polen. Därför vill vi uppmana politiker i riksdag och regering att nu sätta stopp för skattehöjarpolitiken och därigenom värna monopolet.
Joel Furvik
opinionsbildande projektledare, Sprit & Vinleverantörsföreningen
Anna-Karin Fondberg
vd för Sveriges Bryggerier
