Internationell rapport sätter svensk alkoholpolitik i nytt ljus

I en ny internationell rapport analyseras hur den svenska alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skador utvecklats över tid och i relation till andra europeiska länder. Rapporten, som är en analys av befintlig och officiell statistik, visar att en politik som utgår från totalkonsumtionsmodellen inte har varit mer effektivt för att motverka skador kopplade till alkohol jämfört med andra länder som vars politik inte utgått från totalkonsumtionsmodellen. Minskningen av periodvis kraftigt drickande och minskad alkoholkonsumtion bland unga kan inte bara observeras i Sverige utan även i flertalet andra västländer. Rapporten visar även att det inte finns någon tydlig korrelation mellan köpkraft och konsumtion av alkohol.

Rapporten The missing link: Per Capita Alcohol Consumption & Alcohol-related harm. An analysis of long-term evidence from Sweden är en komparativ analys och är framtagen på uppdrag av spiritsEUROPE, branschorganisationen för Europas spritsektor. Rapporten har sammanställts av Dr Gregor Zwirn som är Research Associate vid University of Cambridge och även managing director vid G. Z. Research & Consulting KG i Wien, Österrike.

Svensk alkoholpolitik bygger på den så kallade totalkonsumtionsmodellen som är en teori om att ju mer alkohol som konsumeras i befolkningen desto fler blir skadorna. I rapporten studeras sambandet mellan alkoholkonsumtion per capita och alkoholrelaterade skador genom en analys av officiell statistik. Baserat på dessa siffror kommer författaren till slutsatsen att det inte går att visa att en politik som fokuserat på att minska alkoholkonsumtionen per capita, utan att ta olika dryckesmönster i beaktande, varit mer framgångsrik jämfört med länder vars politik varit mindre inriktad på att minska alkoholkonsumtionen per capita. Detta då per capita-måttet även inkluderar den stora majoriteten av konsumenterna: låg- till medelkonsumenter. Det är helt enkelt inte möjligt att fastställa att den politik som förts i Sverige under många decennier varit mer effektiv i att minska de alkoholrelaterade skadorna jämfört med andra länder som inte utgår från totalkonsumtionsmodellen.

– Denna rapport visar på ett behov av att genomlysa den svenska alkoholpolitiken. Den så kallade totalkonsumtionsmodellens roll som utgångspunkt för svensk alkoholpolitik har allt för länge tagits för given. För att på effektivast möjliga sätt motverka alkoholens skadeverkningar måste vi vara redo att utvärdera, ompröva och utveckla alkoholpolitiken, säger Anna De Geer, vd på SVL, Sprit & Vinleverantörsföreningen.

Rapporten riktar också strålkastarljuset på antagandet att det finns ett entydigt samband mellan köpkraft och konsumtion av alkohol. Det konstateras att alkoholkonsumtionen per capita i Sverige idag är på samma nivå som för 60 år sedan, medan hushållens disponibla inkomst i reala termer mer än fördubblats under samma tidsperiod.

– Den registrerade alkoholkonsumtionen har trendmässigt fallit i Sverige sedan mitten av 1970-talet. På motsvarande sätt har den registrerade konsumtionen sjunkit märkbart under senare år även i länder som Finland, Norge och Italien. Detta parallellt med att hushållens köpkraft ökat, vilket visar att det uppenbarligen inte är så att bara för att man har råd att öka sina inköp av alkohol så kommer man att göra det, säger Anna De Geer.

I rapporten konstateras att utvecklingen av per capita-konsumtion av alkohol under perioden 1961 – 2016 uppvisar mycket svag eller ingen korrelation till ett urval av hälso- och olycksfallsindikationer kopplade till alkoholkonsumtion.

Den förväntade livslängden i befolkningen har under 55 år ökat jämt i alla de sex länder som studerats, utan tecken på samvariation med alkoholkonsumtionen som förändrats både uppåt och nedåt efter olika mönster i de olika länderna.

Alkoholrelaterade trafikdödsfall har minskat stadigt i Sverige, Finland och Norge, såväl som i Grekland och Italien, mellan 2001 och 2018. Denna minskning har skett oberoende av nivån på alkoholkonsumtion per capita.

Analysen visar att det inte finns någon tydlig korrelation i Sverige mellan alkoholkonsumtion per capita och viktiga alkoholrelaterade skadeindikatorer, såsom periodvist kraftigt drickande, förväntad livslängd vid födseln, dödsfall till följd av rattfylleri, konsumtion bland minderåriga eller andra kroniska alkoholrelaterade sjukdomar, inklusive utvalda cancerformer.

– Minskningen av periodvis kraftigt drickande, premiumisering och ökat intresse för alkohol som måltidsdryck är inga unika svenska företeelser utan kan även observeras i flertalet andra västländer. Jag hoppas att denna rapport kan leda till en diskussion om en alkoholpolitik som fokuserar på det som går att styra politiskt, nämligen var inköp görs och fokus på att minska skador förknippade med risk- och missbruk av alkohol, säger Anna De Geer.

Rapporten i sin helhet finner du här.

För mer information, vänligen kontakta:
Sprit & Vinleverantörsföreningen
Anna De Geer, VD
anna.degeer@svl.se
070 698 35 35