Höjd alkoholskatt ger inte önskade effekter

Den 1 januari 2023 höjdes alkoholskatten. Det uttalade syftet med höjningarna var att finansiera satsningar på försvaret och att stärka folkhälsan. Mot bakgrund av detta har Sprit & Vinleverantörsföreningen (SVL) låtit HUI Research genomföra en analys av skattehöjningens effekter på konsumtionen och de statsfinansiella intäkterna. Rapporten visar att det inte finns några belägg för att skattehöjningen ledde till en minskad konsumtion av alkohol under året och höjningen har heller inte bidragit med ökade intäkter för staten i paritet med de beräkningar som finansdepartementet presenterade.

– Skattehöjningar slår hårt mot branschen och måste bygga på korrekta faktaunderlag. Det är tydligt att de beräkningar som man lutar sig mot i Regeringskansliet är osäkra och det är allvarligt att höjningen av alkoholskatten varken ger önskade effekter när det kommer till skatteintäkter eller konsumtion, säger Joel Furvik, opinionsbildande projektledare på SVL.

HUI:s rapport visar att alkoholkonsumtionen i volym per capita minskade med 2,4 procent under 2023 jämfört med föregående år. Samtidigt minskade de svenska hushållens konsumtionsutgifter med 2,8 procent per capita. Alkoholkonsumtionen minskade därmed mindre än hushållens konsumtion per capita i stort. Rapporten konstaterar därför att det inte finns belägg för att skattehöjningen ledde till att alkoholkonsumtionen minskade. Rapporten fastslår även att bristen på data och underlag gör det svårt att utvärdera alkoholskattehöjningens effekter på människor som lever med risk- och missbruk.

Finansdepartementet beräknade att höjningen av alkoholskatten den 1 januari 2023 skulle öka skatteintäkterna med 550 miljoner kronor netto under året. Statens intäkter från alkoholskatt ökade dock endast med cirka 400 miljoner kronor år 2023. Att prognoser kring punktskattehöjningar på alkohol är svåra att genomföra konstaterades redan 2015 i en rapport från skatteutskottet eftersom många faktorer, exempelvis konjunkturläge och konsumtionsmönster påverkar utfallet.

– Rapporten från HUI bekräftar det vi länge befarat. Den här typen av prognoser är nära på spekulationer. Vi ser ett stort behov att den utredning som för närvarande har i uppdrag att utvärdera alkoholpolitiken och dess styrmedel tar ett helhetsgrepp om bland annat alkoholskatten då det är uppenbart att höjda alkoholskatter inte är ett effektivt politiskt verktyg, oavsett om det handlar om att stärka folkhälsan eller att finansiera andra politiska satsningar, säger Joel Furvik.

Rapporten går att läsa i sin helhet här.

Kontaktuppgifter:
Joel Furvik, opinionsbildande projektledare
joel.furvik@svl.se
+46 703 50 50 27