Höjd alkoholskatt riskerar att öka smugglingen
Regeringen har i ett pressmeddelande den 17 september meddelat att regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna avser att höja skatten på alkohol från 2023. Den exakta utformningen av förslaget återkommer regeringen med, men skattehöjningen väntas leda till ökade skatteintäkter med cirka 550 miljoner kronor och ska användas för att finansiera höjningen av försvarsanslaget.
– Att regeringen återigen planerar att höja alkoholskatten är både förvånande och olyckligt. Vi vet att höjningar av alkoholskatten sällan får den avsedda effekten. Istället för att generera mer pengar till statskassan tenderar införsel och smuggling att öka, säger Anna De Geer, vd på SVL.
Skatteutskottets rapport från 2016 (2015/16:RFR8) om effekten av tidigare punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter, visar att det är lätt att överskatta hur mycket en alkoholskattehöjning ska inbringa i ökade skatteintäkter. Utskottet konstaterar vidare i rapporten att det till och med finns risk för fallande skatteintäkter vid kommande punktskattehöjningar.
Skattehöjningar på alkohol i Sverige medför ökande relativpriser här jämfört med i våra grannländer. Det kan innebära att den oregistrerade konsumtionen ökar. Enligt den officiella statistiken står den oregistrerade konsumtionen redan i dag för närmare 20 procent i Sverige. Huvuddelen av detta är resandeinförsel, följt av smuggling.
Finland planerade att höja alkoholskatt 2020 men valde sedan att inte gå vidare med förslaget med motiveringen att Estland och Lettland sänkt alkoholskatten, vilket bidragit till kraftigt ökad införsel till Finland från Baltikum.
– Vi som värnar den kontrollerade försäljning hos Systembolaget måste göra det mer attraktivt att handla alkoholen där snarare än i utlandet eller från bakluckan på en minibuss. Förslaget om höjning av alkoholskatten är ett steg i fel riktning och riskerar att öka smugglingen, avslutar Anna De Geer.
